The Pied Piper of Hamelin Once upon a time there was a city called Hamelin, in which all its inhabitants lived happily, until an invasion of harmless but annoying rats filled up all the streets and houses. The main problem of the rats was that they were eating all the crops and people were afraid of running out of reserves for the next few months. For this reason, the mayor of the city offered a reward to the person who managed to get rid of all the rats. Among those who appeared, stood out a Pied piper who vowed to end the invasion. The mayor accepted and the Pied Piper started playing his flute to try to attract the rats. Shortly after beginning to play his beautiful melody, one by one all the rats of the village began to follow him, so little by little, he got away from the city until he reached a river where the rats fell into. So then the Pied Piper came back to the city to collect his rich reward. As there was no problem anymore, the mayor and his councellors decided not to pay this good man who had helped them to eliminate this dangerous plague of rats. This made the Pied Piper very angry and decided that he would start playing the flute again, but on this occasion, it would be the children of the village who would follow him instead of the rats. And just as he thought, would happen: no matter how much the parents called their little ones, they ignored them. Finally, the Pied Piper went away, to a country where they all could play, sing and dance as much as they wanted. This is how the people lost their children, filling the population with sadness. This taught a great lesson to both the mayor and the villagers.

Råttfångaren I Hameln Det var en gång en stad som hette Hameln, där levde alla invånarna lyckliga, tills det kom en invasion av råttor som fyllde alla gator och hus med dessa harmlösa men obehagliga djur. Det största problemet med råttorna är att de gör slut på all gröda och folk var rädda för att vara utan reserver för de kommande månaderna. Därför erbjöd borgmästaren en stor summa pengar till den person som lyckas med att få bort alla råttor. Av dem som dök upp utmärkte sig en flöjtist, som lovade att få stopp på invasionen. Borgmästaren godkände honom och flöjtisten började spela på sin flöjt för att försöka locka till sig råttorna. Strax efter att han börjat spela sin vackra melodi började en och en av byns alla råttor följa honom på ett sätt så de avlägsnade sig långsamt från staden tills de kom till en flod där alla slutade på flodbotten. Så kom flöjtisten tillbaks till byn för att inkassera sin rejäla belöning. Saken är den att borgmästaren och hans följeslagare, som inte längre hade problemet, bestämde sig för att inte betala denna goda man som hjälpt dem få bort den här farliga farsoten med råttor. Detta gjorde att flöjtisten blev arg och bestämde sig för att börja spela på flöjten igen, men vid detta tillfälle var de som följde honom inte råttorna utan byns barn. Och så snart han tänkt det ut utförde han det: Hur mycket föräldrarna än ropade på sina små, så struntade de i dem. Slutligen, lyckades han ta med sig dem mycket långt bort till ett land där de kunde leka, sjunga och dansa så mycket de ville. Så kom det sig att byn blev utan barn, det fyllde befolkningen med sorg. Detta lärde såväl borgmästaren som byborna en rejäl läxa.